Presentation av SNPF

 

Föreningen bildades 1989 som en yrkesförening inom Sveriges Psykologförbund. Vi har nu drygt 800 medlemmar vilket gör oss till den mest talrika av yrkesföreningarna. Medlemmar i föreningen är psykologer som arbetar med eller intresserar sig för neuropsykologi. Andra yrkeskategorier är välkomna som stödmedlemmar. Vi finns på lokal nivå, i den Norra, Södra, Östra och Västra regionen. Riksstyrelsen samordnar regionerna och leder föreningens arbete på riksplanet. Riksstyrelsen samarbetar med de neuropsykologiska föreningarna i övriga nordiska länder. Det finns även en europeisk sammanslutningen av neuropsykologiska föreningar, European Societies of Neuropsychology. ESN är i sin tur medlem i The European Brain Counsil som är en lobbyorganisation med representanter från olika neuroprofessioner, brukarorganisationer och industrin. Föreningsarbetets tyngdpunkt ligger på spridning av aktuell forskning och klinisk erfarenhet via den regionala seminarieverksamheten och den årliga riksstämman. Med de nordiska föreningarna turas vi om att arrangera nordiska konferenser. Spridning av neuropsykologisk kunskap är således en viktig uppgift. En annan uppgift är att bevaka och vara pådrivande av en utveckling av yrkesområdet. Ett stort antal psykologer är specialiserade inom neuropsykologi, men fortfarande är få specialisttjänster inrättade. En angelägen uppgift för föreningen är även att tillhandahålla aktuell information, vilket inte bara sker via olika sammankomster utan också via hemsidan och medlemstidningen Svensk Neuropsykologi. Tidningen utkommer nu digitalt, sex gånger per år.  För dig som önskar bli medlem går det bra att fylla i en ansökan här.

 

 

 

Klossrepetition

 

 

 

Vad är neuropsykologi?

Neuropsykologin studerar sambandet mellan hjärnans funktioner och beteendet. Man vet numera ganska väl hur en skada eller sjukdom i hjärnan kan ta sig uttryck i t.ex. språksvårigheter, minnesproblem eller personlighetsförändringar. Man har däremot fortfarande begränsad kunskap om till exempel hur en förvärvad skada i barndomen samspelar med den följande normala utvecklingen av olika psykologiska funktioner. Man börjar veta allt mer om vilka neurobiologiska avvikelser och olika mönster av kognitiva funktionsnedsättningar som döljer sig bakom vanliga psykiatriska diagnoser. Denna kunskap ger utökat underlag till differentialdiagnostik. En neuropsykologisk utredning bidrar med detta viktiga underlag och förbättrar därigenom möjligheten till förståelse av hur det är att leva med diagnoserna och vad man kan göra för att underlätta för patienterna.  

 

 

Vad är en neuropsykolog?

En neuropsykolog är en psykolog med specialkunskaper om hjärnan och dess funktioner. Sedan 1995 finns neuropsykologi som ett tillämpningsområde i specialistordningen för psykologer, och för närvarande finns i Sverige cirka 200 godkända specialister i neuropsykologi. Ett stort antal neuropsykologer är också engagerade inom forskningen, och flera har avlagt doktorsexamen. Med sina speciella kunskaper om hjärnans funktioner, liksom om psykologiska reaktioner, är neuropsykologen en viktig samarbetspartner för läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, logopeder, socionomer och speciallärare.

 

 

Utredning

Neuropsykologen undersöker patienter som får utföra olika testuppgifter, såsom minnesprov, språkliga uppgifter och prov av praktiska färdigheter. Utifrån dessa drar man slutsatser om hjärnans funktion. Man gör både kvantitativa och kvalitativa bedömningar av patientens prestation i testen. Utifrån patientens resultat i testen, och utifrån samtal med patient och anhöriga gör neuropsykologen en sammanställning av vilka förmågor som är störda pga. exempelvis en skallskada, hjärnblödning eller demenssjukdom. Även vid andra sjukdomstillstånd kan patienten ha symptom som liknar stöningarna vid en hjärnskada. Då är det viktigt att utreda orsaken till dessa symptom, det kan t.ex. röra sig om en psykisk sjukdom som kräver annan behandling. Det är också viktigt att ta reda på vilka funktioner som inte blivit påverkade av hjärnskadan. På grundval av denna information kan man dra slutsatser om hur skadan påverkar patienten i vardagslivet och vilka funktioner som kan förbättras med olika rehabiliteringsåtgärder. Neuropsykologen kan också ta ställning till hur mycket och på vilket sätt en skada har påverkat patientens liv och göra en bedömning av invaliditetsgrad i försäkringsärenden och ta ställning i körkortsfrågor. I samband med neuropsykologens utredning görs ofta också olika medicinska undersökningar såsom avbildning av hjärnan samt hur blodflöde och ämnesomsättning i hjärnan fungerar liksom registrering av hjärnans elektriska aktivitet EEG.

 

 

Rehabilitering

Utifrån utredningen planeras en individuellt anpassad rehabilitering, där man inriktar sig på att utnyttja de bäst bevarade funktionerna, för att kompensera för, och i viss mån träna upp, de funktioner som är skadade. På så sätt kan man hjälpa patienten till en höjd funktionsnivå efter sin hjärnskada. Dessa åtgärder innefattar både träning och utprovning av kognitiva hjälpmedel, men också förändringar i patientens miljö och i kraven från omgivningen. Ofta behövs också hjälp att bearbeta krisreaktioner både hos patienten och de anhöriga, såväl i akutskedet som i ett långsiktigt perspektiv.

 

 

Forskning

Den klassiska neuropsykologiska forskningstraditionen rör lokalisationen av olika förmågor i hjärnans olika delar. Denna forskning har främst skett genom djurexperiment och vid studier av patienter med avgränsade (fokala) hjärnskador. Utvecklingen av moderna neuroradiologiska (datortomografi och magnetkamera) och neurofysiologiska metoder (mätning av hjärnans blodflöde, metabolism och elektriska aktivitet) har starkt bidragit till utvecklingen av neuropsykologiska teorier och modeller för hjärnans funktionella organisation. Växande forskningsområden är organisk psykiatri (studier av demenssjukdomar och av förändringar i hjärnan vid andra psykiatriska sjukdomar), samarbete med neurologi och neurokirurgi (utveckling av metoder för utredning och behandling av resttillstånd efter stroke, skallskador och tumörsjukdomar) samt även med internmedicin (neuropsykologiska störningar vid metabola sjukdomar som diabetes, leverskador m.m.). Man studerar även eventuella neuropsykologiska effekter (och bieffekter) vid utprovning av läkemedel. Allt större intresse riktas idag mot hur skador under barndomsåren på den omogna hjärnan påverkar dess fortsatta utveckling. Detta forskningsområde belyses såväl genom klinisk forskning men även genom kontrollerade djurstudier.

 

Medlem - Logga in

Mina sidor

Tidning

Nytt nummer har nu utgivits.
Tidigare nummer hittar ni i arkivet

Aktuellt i föreningen!

Södra Regionen


Västra regionen

Föreläsning med Karin Torpadie med tema teståtergivning med barn!

Tid och plats: 2017-05-05 kl. 14:00-16:00, Kammaren SU.


Östra regionen


Norra regionen

Kurser

Kurser anordnade av icke vinstdrivande organisationer:

Kurser anordnade av IHPU finns publicerade på deras hemsida.

Platsannonser

Kommun/landsting som söker neuropsykolog? Lägg ut en platsannons här. Kontakta oss för mer information.